Malmö, dag 3

Detta är nog den helg som gett mig mest energi på länge, och tur är väl att jag är ledig några dagar nästa vecka i fall att det skulle bli ett bakslag. Men jag väljer att njuta här och nu.
Morgonen började i varje fall med att fortsätta där jag lämnade igår morse för att sedan gå upp på rummet och lägga mig en stund till då jag har rummet till kl.15 idag.

Jag valde att inte åka till rean på Stadium då det förmodligen hade slukat all energi jag nu fyllt på, så det blev att köpa en biobiljett istället till filmen: Geostorm.
Den var inte lika bra som Thor men får ändå klart godkänt.

Jag blickar i kalendern och ser nu med spänning fram emot jul och nyårsresan till Bergen och Norrköping men innan dess är små avstamp med goda vänner, restaurangbesök, cabaré med mera.

Söndagen går nu mot sitt slut och jag entrar nu min egen säng för en god natts sömn.

Malmö, dag 2

Vaknade riktigt utsövd, då sängarna är supersköna och hyfsat svala för min varmblodiga kropp. Nackdelen med hotell är alla speglar som finns precis överallt som visar en inte allt för smickrande spegelbild som får en att hoppa till varje gång blicken möter spegeln.
Men efter en stund i badrummet börjar spegelbilden ge lite bättre bilder.

Efter en utsökt frukost där jag inte orkade äta av alla alternativ då utbudet var gigantiskt, får jag fortsätta imorgon med att beta av sortimentet. Mätt och belåten går jag till rummet igen för att vila en stund. Det var precis vad jag behövde, den här helgen med avkoppling och nära till centrum. Även om jag bor i utkanten av Malmö så är det inte detsamma som att bo i city. Allt blir lite mer tillgängligt här.

Planen för dagen är en tur till Casino Cosmopol för att inmundiga lite Afternoon tea med två kära vänner och kollegor. Har sett fram emot detta en tid nu.
Det var en supertrevlig upplevelse att hinka i sig te och äta snittar scones, och småkakor och snacka om allt mellan himmel och jordfräs. En liten bit av England som jag verkligen saknar. Jag har skrattat och njutit av denna stund. Så återigen tack för det alltid så underbara sällskapet.

När vi skildes åt efter att jag fått lift den låååånga vägen på några hundra meter, och jag är verkligen tacksam för det då någon där uppe bestämde sig för att det minsann skulle börja regna, åkte jag upp 10 våningar till mitt rum och planerade vad kvällen skulle bjuda på. Det landade på att gå på bio och se Thor: Ragnarök. Det var en fantastiskt rolig film med mycket action, men framförallt all humor, jag skrattade så jag grät.

Nu sitter jag med take away på rummet och ska titta lite på TV medans jag äter, ska bara avsluta skrivandet på bloggen först.

Over and out!

Malmö, dag 1

Jag vaknade långt innan väckarklockan skulle ringa i morse och beslöt mig för att stiga upp. Det är ganska sällsynt att jag så lätt tar mig ur sängen, men är tacksam när det händer. Jag började med att starta datorn för att söka bästa och billigaste resan till Bergen i Norge till julhelgen 24/12-27/12. Igår tittade jag på bussar och tåg och gav upp när priserna landande på nästan 5500 kr tor. Tittade även på flyg men det var för många byten och behövde åka till Polen för att få en vettig prislapp. Så jag gav upp även där och tänkte att morgondagen fick lysa nytt ljus över problemet. Och det gjorde det denna tidiga fredagsmorgon. Jag började med att titta på flyg igen, fast jag sökte enbart från Stockholm och därifrån gick det direktflyg till Bergen för 1200 kr tor och tåget till Stockholm från Malmö gick på 295 kr i 1:a klass samt 295 kr för resan från Stockholm till Norrköping på hemvägen. Så det landade på 1800 kr tor plus flygbussen till och från Arlanda på 200 kr och då landade resan på 2000 kr jämnt och lät mer vettigt. Hotellet betalade jag bara en natt för då jag kommit upp i några bonusnätter via medlemskorten. Det blev dock en natt på Arlanda hotel då tåg och flyg inte klaffade så bra på vägen till Bergen. Den 27/12 mellanlandar jag i Norrköping några dagar fram till den 1/1 2018 även där på hotell i samma kedja innan det bär av hemåt igen till Malmö.

Dagen har varit sjukt lång idag och det kändes som om den aldrig skulle ta slut. Men efter en lång dag checkar jag in en helg på Clarion hotel Malmö Live som var en impulsbokning då kedjan erbjöd trippelpoäng om man bokade en helg i oktober månad och man hade bara 24 timmar på sig en specifik dag i detta fallen den 2 oktober. Så jag bokade snabbt en helg i Malmö då jag inte skulle ut och resa någonstans eftersom jag var upptagen alla helger i oktober, för trippelpoäng är det värt en helg och får sedan en bonusnatt till att använda.

Imorgon ska jag till Casino Cosmopol för att njuta av lite Afternoon tea i gott sällskap samt en shoppingtur till Emporia för att hitta lite vinterkläder. I Bergen lär de behövas. Här hemma är det rätt milt än så länge.

Efter ett varmt bad kliver jag nu ner i sängen och sträcktittar lite på NCIS och annat som jag missat i veckan.

Önskar en god natt!

Stressfaktor 0

Förra helgen åkte jag ner i ett potthål och föll handlöst i grubbeltankar och ångesten gjorde sig påmind. Paniken över situationen steg och jag fick plocka fram vad jag lärt mig hos terapeuten i våras igen. Jag blir ibland helt slut och orkar inte ens stiga upp, kroppen bara vägrar.

Jag ger mig då en vilodag eller två och det är som en godvän sa när vi såg senast, att man kippar efter andan men inte egentligen får vila ut ordentligt och hur läkare och terapeut vill att jag sjukskriver mig för att återhämta mig. Jag tror inte att de förstår att jobbet är allt jag har kvar och är en distraktion från mina tankar och bekymmer som annars tar över. Jag vet hur statistiken ser ut och jag är rädd för att bli sjukskriven, tänk om jag inte kommer tillbaka in i arbetslivet igen. Bara tanken på att vara hemma skrämmer mig. Jag kommer att grubbla sönder mig totalt. Jag trivs verkligen med mina uppgifter på jobbet. Jag är dock inte lika flexibel som jag en gång varit. Jag orkar inte det just nu, jag blir stressad när jag kastas mellan olika uppdrag för att täcka upp när någon är sjuk med mera. Jag är inte där än mentalt att låta kameleonten jobba. Det finns inte tillräckligt med energi.
Två dagar denna veckan har jag fått rycka in och hjälpa en annan kollega som stod utan assistenter i sin klass på grund av sjukdomar. Det är en åldersgrupp jag jag känner mest panik inför att jobba med, nämligen lågstadiet. Jag gjorde förmodligen ett gott jobb i klassen, jag gjorde mitt bästa, men jag har verkligen ingen energi kvar när fritids väl börjar. Idag bröt jag nästan ihop när kanslisten ringde mig på morgonen och ville att jag skulle hjälpa kollegan i lågstadiet igen. Mest för att mina trygga rutiner och mitt uppdrag som assistent i årskurs 5 skulle bytas ut mot skräckinjagande elever i årskurs 2 och helt utlämnad och avsaknad av kontroll.
Det är sådana här ögonblick jag inser hur skör jag faktiskt är. Jag har verkligen lång väg kvar till att bli återställd, eller när som på återställd.
Nu ligger jag i sängen och är helt slut och har varken lust eller ork att göra något.

Jag spontanbokade en biljett till Cats-föreställningen på Malmö Arena imorgon kväll, men är rädd för att det blir jobbigt med alla människor som ska trängas på liten yta samt trängseln vid in och utpassage. Men jag ska ge det en chans. Jag har inte sett orginaluppsättningen av Cats tidigare och som en kollega sa idag, så är kanske inte Malmö Arena den rätta lokalen för en musikal i denna klass, men jag ska i varje fall se den.

Jag får ibland frågan; hur orkar du?
Vad är alternativet? Tänker jag. Jag kan visserligen lägga mig ner ge upp och bara bli apatisk inför situationen, eller försöka ta mig frammåt och hålla näsan ovanför vattenytan. Det har varit en lärdom trots allt. Jag har fått lära mig att sätta mig själv främst, vilket aldrig har funnits på kartan tidigare och är inte så jäkla lätt i alla situationer, men det har blivit något enklare att göra med tiden utan att få skuldkänslor efteråt. Jag lever trots allt bara en gång. Ska jag bara överleva eller verkligen leva? Då väljer jag det sistnämnda. Livet är för kort för att slösa bort på sådant jag inte kan rå över eller kan förändra. Det är verkligen inte lätt, men det ger faktiskt en mening i tillvaron, och stärker mig själv. Den dagen jag återser min son ska jag verkligen har levt mitt liv och ha mycket att berätta för honom om mina upplevelser jag upplevt istället för  att han ska träffa ett vrak till pappa som gett upp sitt liv. Det ger mig kraften att kämpa vidare.