En månad har gått på det nya året som trots allt har fått en hygglig start. Mörkret hänger fortfarande över oss som ett täcke vi inte förmår att flytta så att solen kan bryta igenom. Jag har varit ganska orkeslös en tid och insåg under jul och nyårshelgen att jag faktiskt har plockat bort allt sådant som ger mig positiv energi för att jag fokuserade på vad det tog istället för vad det gav. Att plocka bort allt som ger glädje och energi kan sänka vem som helst. Jag gjorde alltså tvärt om mot vad terapeuten sa till mig. Jag skulle ju göra sådant som skänkte mig glädje och energi, och mycket av den varan.
Jul- och nyårshelgen blev en tid för reflektion, och jag har en god vän att tacka för att jag fick upp ögonen, utan henne hade jag kanske fortsatt att strypa allt som skulle kunna ge mig energi. Vem vet.
Jag känner bara att jag har mått dåligt alldeles för länge nu. Det är dags att gå vidare och acceptera att det är skit, men att lära mig leva med det. Jag har stora ärr och saknaden är så stor att det inte finns gränser, men jag kan faktiskt inte göra något åt det. Det jag kan göra är att fokusera på mig och mitt välmående i väntan på den dagen då jag åter får träffa min son igen. Det finns dagar då jag gråter mig till sömns, och så får det vara, men jag måste verkligen börja leva också.
Innan jul pratade jag med min mor som lite provocerande sa att jag saknade motivation. Jag blev aningen irriterad och tänkte vad fan vet hon om hur jag mår, och va då saknar motivation? Det är väl inte det det handlar om? Efter att vi hade avslutat samtalet och under min senaste resa gick jag igenom samtalet igen och måste medge att hon faktiskt hade rätt till en viss del. Motivationen är viktig för att röra sig framåt och för att jag ska få tummen ur... ja du vet vad. Det faktum att jag blev så irriterad på vad min mor hade sagt gjorde också att jag gav mig dän på visa motsatsen.
Nyårslöften i all ära, det är inget för mig. Men jag vet också att jag har haft fel fokus på dessa löften tidigare. Ta det där med träning. Hur många gånger har jag inte börjat träna för att läkaren eller att jag själv vill gå ner i vikt? Det är helt fel ingång. Det gör att jag kommer att misslyckas varje gång, och det gjorde jag också. Det håller bara några veckor om jag gör det för att jag måste. Om jag istället går in med inställningen, jag gör det för att det är kul, får det en helt annan klang och verkan.
Jag har börjat med promenader en timme varje dag då jag lyssnar på ljudbok medans jag promenerar samt att jag har kommit igång med badminton igen med några kollegor en gång i veckan vilket är sjukt kul. Jag gör det inte för att gå ner i vikt eller för att läkaren har sagt att jag måste motionera, utan jag gör det för att det är kul och att jag faktiskt blir lite piggare och mår bättre. EN fantastisk biverkning.
Denna helgen har jag varit på min första pianolektion, vilket har varit en dröm sedan barnsben, men det är också lite tuffare att lära sig som vuxen, men jag tycker det ska bli så kul även om det innebär mycket läxor och många timmar bakom pianot. Jag ska fixa det, så det så!
Natten mellan lördag och söndag bor jag på Skt Petri i Köpenhamn, vilket är ett riktigt fint hotell, och hrm, dyrt. 1400 kr/natt, men det är så värt det. När jag ankom igår vid entrén möttes jag av en anställd som tog min rullväska och ryggsäck och sedan fick jag åka rulltrappan upp till receptionen för att checka in. Det kändes lite naket utan mina väskor, och jag vet att jag funderade på om personen vid entrén verkligen jobbade där eller om jag faktiskt hade blivit bestulen på mitt bagage. Med nyckelkortet i handen stegade jag drygt 20 meter från receptionen till mitt rum som var nyrenoverat, men nya golv, riktigt trägolv, nymålat, ny inredning och nyrenoverat badrum. När jag precis hade hunnit gå husesyn knackar det på dörren och utanför står mannen som tagit mina väskor och bar sedan in dom på rummet. Service, riktigt bra service. Han visade även hur jag skulle använda AC´n, då den var i stil med något från NASA med två stycken vred där man var tvungen att vrida på det ena först och sedan välja temperatur för att det skulle fungera, lite som en gammal bil man måste sparka några gånger på däcken, slå på instrumentbrädan och sedan frikoppla och lägga i olika växlar i en specifik ordning innan du kan starta bilen.
Jag besökte en god vän som bor här med sin man och fick se deras hus som är under renovering. Det var en fantastiskt sött radhus i engelsk stil som genomsyrade hela huset samt den långa smala trädgården som avslutades med en cykelbana och ett järnvägsspår. Huset visade verkligen att "less is more" jag blev förälskad i det och hoppas att jag hittar något liknande själv en dag. Kvällen avslutades med god mat på restaurang och efter att ha visat mitt hotell och rum skildes vi åt och jag tog en härlig dusch innan jag kröp till sängs och tittade på några avsnitt av olika serier jag följer.
Efter en härlig natt och jag sov verkligen som en prins denna natt. Har inte sovit så gott på länge. Jag kände mig riktigt utvilad för en gångs skull. Frukosten hade allt man kunde önska sig och för att orka äta av allt som erbjöds fick det bli lite av allt och avslutades med matkoma.
Jag gjorde mig klar för att gå till Lego Store då de öppnar kl.10 och vill vara där innan alla stormar bygget så jag kommer snabbt ut. Har inköpslistan klar och ska bara plocka ner det jag ska ha och gå till kassan typ. GPS'en ställdes in för att jag skulle hitta och jag började gå. Men GPS'en hade lite dålig koll på var jag höll hus och skickade mig åt fel håll många gånger och till sist var jag helt borta bland alla smågränder och GPS'markören bara hoppade mellan olika gator. SÅ jag fick starta om fanskapet och sedan funkade den och jag kom till slut fram, och inser att de öppnar föst kl.11 så jag stegade tillbaka till hotellet igen för att göra om proceduren om en timme.
Jag fixade sluträkningen på rummet och efter frågan om jag tagit något från minibaren, jag tittade mig runt omkring och det var mycket folk vid receptionen så jag fick likt biktstolen i Katolska kyrkan luta mig över disken och nästan viska att jag tagit två små chokladkakor och en burk med gelébjörnar, skillnaden var att jag inte fick syndernas förlåtelse utan straffades med att betala istället. Med det avklarat begav jag mig till Lego Store igen för att köpa hem det jag trånat efter sedan början av januari.
Nytt år och nya möjligheter med fokus på att ha roligt. Jag har även fått många bra uppslag till en show/cabaré som jag tänker sätta upp när jag fått självförtroendet åter. Det ska i varje fall bli en julshow/cabaré och gärna på Victoria teatern. Den som lever får se. Kanske nästa år.
Over and out!
Livet
Livet