London dag 5

Sista dagen i London, lite vemod är det allt. Resans start skrattar jag lätt åt nu och kan leendes konstatera att det har varit 5 dagar av fantastiska upplevelser. Har sett så mycket men ändå så lite. Måste bara åka tillbaka. Denna gången ska jag locka med en god vän att dela upplevelsen med. Ska givetvis undvika denna resans start men känner på mig att jag får nya prövningar att skratta åt senare.

Ett tips från en kollegas regering om att Primark har billiga Harry Potterkläder avgjorde dagens utflykt. Men det var bara kvinnor förunnat att bära kläder med Harry Potter tema. Så jag fick hålla mig till godo med Star Wars tröja och Star Wars strumpor till det stundande LANet nästa vecka. Lite småbesviken begav jag mig till Harrods, för att checka av det på min to do list.

Jag gick igenom porslinsavdelningar mot hissen, och jag var så nervös att jag skulle välta ner tallrikar och vaser att jag nästan gjorde det några gånger vilket fick personalen att svettas floder under min framfart. Men jag klarade mig till slut till hissen utan "större" missöden.

Sitter nu på Heathrow terminal 2 och väntar på att min gate ska visas på tavlan så jag kan ta mig till gaten och borda SAS planet till Kastrup.

Vi ses snart igen London. Jag kommer tillbaka. 

Från filmen Airplane från 1980 kommer citatet som ingen vill höra på riktigt:

“There’s no reason to become alarmed, and we hope you’ll enjoy the rest of your
flight. By the way, is there anyone on board who knows how to fly a plane?"

London dag 4

Idag gick jag upp tidigt och åt frukost och gick och la mig igen ett par timmar fram till lunch. Så skönt att få gå och lägga sig igen en stund. Var nog trött efter gårdagens promenad.

Begav mig mot Notting Hill för att besöka den berömda marknaden där, samt för att hitta den blå dörren från filmen "Notting Hill". Marknadsgatan var sjukt lång tog nästan aldrig slut. Allt mellan himmel och jord fanns att köpa. Jag köpte faktiskt inget utan skådade mest alla fina hus i området. Av en händelse hittade jag dörren och hörnan där Hugh och Julia sprang på varandra i filmen och drömde mig tillbaka till när jag såg filmen sist.

Tog en bild som många andra också gjorde och begav mig sedan mot Royal Garden Hotel i Kensington där jag bokat Afternoon tea på deras Terass.

Blev kungligt mottagen och blev placerad vid deras bästa bord vid fönstret med utsikt mot parken. Det fanns två alternativ på Afternoon tea, och jag valde den dyraste. Det här gör man ju inte varje dag. Drack nog åtta koppar te och de fick fylla på snittar, scones och kakor många gånger innan jag rullandes begav mig till Piccadilly Cirkus för att möta upp min gode vän för sista gången denna resan.

Jag berättade för henne att jag nu varit i många shoppingkvarter i London, men har inte sett en enda leksaksaffär. Så hon tog med mig till en som låg i närheten. Priserna var som vanligt dyrare än hemma, så snåle jag köper nog hemma istället.

Vi skildes åt och jag börjar tänka på nästa resa till London. För jag kommer tillbaka.

"An optimist laughs to forget. A pessimist forgets to laugh."

London dag 3

Slog upp gluggarna klockan 07.00 i morse och låg kvar en stund innan jag gick ner och åt frukost.
Ska träffa min gode vän idag för en utflykt till Camden Market för att spana in vad som finns där. Innan jag åkte till Camden Town åkte jag tillbaka till Piccadilly Cirkus (åkte med "Piccadilly Line mot Cockfoster", vilket upprepades i högtalarna vid varje stopp, jag blev superfnissig och tårarna började rinna längs kinderna och när jag kom till näst sista stoppet innan mitt stopp hade jag svårt för att hålla mig för gapskratt, kämpade emot och alla tittade på mig, vilket inte gjorde det lättare, men klarade mig till Piccadilly Cirkus.) för att lämna tillbaka en t-shirt jag köpte igår för att den hade ett extra hål i tröjan där larmet hade suttit, stort som en svensk tia. Fick en ny tröja och promenerade till Buckingham Palace för att bocka av det på min checklista. När jag kom dit var det fullt med folk och poliser överallt, så jag frågade en polis vad som stod på, han svarade att det var vaktombyte. Jaha, sa jag och fick se det och begav mig mot bussen som skulle ta mig till Camden Town där min vän skulle möta upp. Dock var marknaden inget som intresserade mig, det fanns sådant som inte finns någon annanstans att köpa, mycket udda saker. Skillnaden arkitektoniskt fanns mellan de centrala delarna av London och Camden Town, de charmiga, vackra och detaljrika husen ebbade ut och kvar var stela enkla byggnader.

Efter marknaden begav vi oss till London Transport Museum, jag var som ett litet barn, lyrisk. Det fanns gamla bussar, tåg och hästvagnar. Riktigt roligt, samt att det fanns några simulatorer. Fick köra tunnelbana under London. Gick så där, hade nog inte fått jobb som lokförare. Missade att stanna på stationerna. Min gode vän lyckades mycket bättre. Men kul var det.

London Bridge och London Tower Bridge har jag lärt mig är två olika broar idag. Bokade en restaurang (Jamie Olivers Italian Restaurant) som låg vid London Bridge, men jag hade sagt London Tower Bridge till min gode vän som bad mig dubbelkolla adressen innan vi begav oss till restaurangen, troligen för att hon känner mig, och mycket riktigt hade jag fel för mig.

Efter en lååååååång promenad till restaurangen och värkande fötter kom vi äntligen fram. Måste säga att det var mycket god mat och helt klart värt promenaden. Rekommenderas varmt.

Vi skildes åt vid tuben London Bridge och ska ses en stund imorgon eftermiddag när hon slutar och då ska jag åka Piccadilly Line mot Cockfoster igen, denna gång utan fnissattacker.

Vill bara varna er för att ha med hotellet London Premier Kensington att göra. Ringde hotels.com där jag gjort min bokning som menade att hotellet hade gjort fel och ska ersätta mig, men hotellet vägrade och hänvisade till sin policy som inte existerar mer än i deras huvuden. Hotels.com gav mig en gratis natt nästa gång jag bokar som plåster på såren trots att de inte hade gjort något fel. Hotellet jag bor på nu, London Town Hotel lovade mig deras största rum nästa gång jag kommer till priset av det minsta. Så min nästa resa borde bli bättre. Win win. Nu måste jag börja planera nästa resa till London.

When nothing goes right, go left!

London dag 2

Vaknade lagom utsövd och lock i vänstra örat, dvs total hörselförlust. Efter frukosten begav jag mig mot Watford och Warner Bros studios, men stannade till på det hotell som strulade bort min bokning för att prata om ersättning, men det blev ett blankt nej, så jag bad om chefens e-mail adress för att kunna skriva till denne. En god vän hjälper mig med detta ikväll när jag träffar henne vid Piccadilly Cirkus efter att hon gått av sitt pass.

Tuben och overgroundtåget gick som på räls och anländer aningen tidigt till min start tid, men hoppas på att få komma in tidigare. Ska bli sjukt spännande att få komma dit.

Efter mitt besök på Warner Bros är jag helt tagen av alla intryck, kläder, scener, rekvisita och allt arbete som lagts ner innan en scen ens kan spelas in. Träna en uggla i 6 månader för att leverera ett brev, göra tusentals askar till trollstavar, handskrivna etiketter dessutom. Mållös.
En mega modell av skolan som används vid flygbilder över skolan, super detaljerad. Jag själv hade aldrig haft det tålamodet.

När jag går igenom shoppen i slutet på rundan förfäras jag av de hutlöst höga priserna. Blev inget köpt där, förutom det magasin som ingick i entrébiljetten jag köpte.

Men att få gå där själv i min takt och läsa allt och lyssna på allt var verkligen skönt. Rekommenderas.

Sitter på ett café och väntar på min goda vän som snart slutar jobba och dricker en kopp te med lite tiramisu till. 😉 Mums.

Varje år i sju år har jag lovat mig själv att besöka min gode vän som flyttat till brittlandet. Men aldrig att jag kom iväg. Jag är så glad att jag åkte till slut. Det lär bli fler resor hit, London ska få en chans till att ge en god start. Tittar på alla byggnader, med alla detaljer, ålder och byggnadsstilar. Blir helt lyrisk. Imorgon bär det av mot Camden marknaden med min gode vän vad vi gör sen får vi se, men vi avslutar dagen på Jamie Olivers italienska restaurang.

Ska utmana mitt kontrollbehov imorgon och sätta mig på en buss och se vart jag hamnar. Vet inte om jag vågar, men abitionen finns.

Nu blir det datorhäng och lite playtittande på TV fram till det är dags att nanna kudden.

-Whats up?
-The roof.

London, dag 1

Vaknade med en våldsam smärta i vänstra örat nu på morgonen. En rinnande vätska letade sig dessutom också ut ur örat, så jag misstänkte öroninflammation och en sprucken trumhinna. Ett samtal senare sitter jag nu på bussen mot vårdcentralen. Känner mig aningen stressad då mitt flyg till London går om några timmar.

En snabbvisit hos sköterskan resulterade i att jag nu väntar på läkare som också ska titta. Efter en stund kommer läkaren, jag förklarar snabbt att jag har lite brådis till flygplatsen och konstaterar senare sprucken trumhinna. Hon meddelar även att start och landning kan göra riktigt ont.

Nu känner jag mig mer peppad än någonsin att flyga, not.

Stressar iväg till apoteket för att hämta ut antibiotikan jag fick utskriven, samt nässpray som skulle underlätta. Har lite smärtstillande hemma som jag nog tar i förebyggande syfte för att det inte ska göra så ont starten och landningen.

Skyndar mig hem för att hämta resväskan och ta en snabbdusch innan avresan mot flygplatsen.

Väl i Danmark och Kastrup efter att jag checkat in bagaget hittar jag ett matställe. Om planet skulle göra sin allra sista landning så fick jag i varje fall min favoriträtt som sista måltid.

Som läkaren sa så kändes start och landning riktigt rejält i örat. Tur jag tog lite piller som dämpade smärtan.

Vi landade som planerat, och planet gör i varje fall minst en landning till. Efter lite letande hittade jag mitt tåg mot Victoria station. Därifrån blir det tuben mot hotellet.

Men tji fick jag. Redan på tåget från Gatwick fick jag reda på att den biljett jag köpt på nätet inte var med Gatwick express, så jag fick vackert punga upp med 19 pund när jag klev av tåget på Victoria station. Tuben visade sig vara stängd av någon anledning så det blev att åka buss. Men att låta bussarna gå från ett busstorg finns inte på kartan, utan de går från olika sidor runt kvarteret. Efter lote letande och frågande hittade jag till slut rätt buss och lyckades byta till en annan som planerat.

Väl på hotellet baxar jag in min överstora väska och beger mig mot receptionen för att checka in. Tjejen bakom disken blir skräckslagen när jag presenterar mig och meddelar att min bokning är borta.

Enligt deras policy ska man checka in innan 18 eller så debiterar man rummet på kortet efter kl.18. Men jag går inte omkring med onödigt mycket pengar på kortet så de kunde inte debitera mig för rummet och då bokade systemet av mig. De hade försökt kontakta mig, vilket jag sa var bullshit, för ingen hade kontaktat mig. Och dessutom hade jag meddelat att jag skulle komma sent på kvällen. Så jag blev aningen upprörd.

Jag bad henne vänligt men bestämmt att ordna ett annat rum på ett annat hotell, och gråtandes letade hon runt på nätet. Det fullkomligt kokade innombords samtidigt som jag bara ville lägga mig på golvet som en 3:åring och skrika/gråta i fosterställning.

Efter lite möda och en kopp te som de "bjöd" på hade jag till slut ett rum på ett annat hotell. Tackade för ingenting och begav mig dit.

Nu blir det att krama kudden för imorgon har jag dejt med Harry Potter, om jag hittar dit och kraften är med mig.

Natti natti!

London 2 dagar kvar

Resan mot London närmar sig nu med stormsteg. Då jag aldrig besökt London tidigare kantas resan med många förväntningar. Blir det som jag tror? Är London verkligen en stad värd att besöka? Kommer jag att vilja åka tillbaka dit igen? Men den största frågan är nog, vad kommer inte gå som beräknat?

Jag har planerat ett besök i Harry Potters fotspår med Warner Bros, Studio Tour andra dagen, och tredje dagen kommer jag att få en privat guide i London av en god vän där Notting hill marknaden, och andra klassiska sevärdigheter skall avverkas.

Givetvis ska det ätas mat, och torsdagens seightseeing kommer att avslutas på Jamie Olivers Italienska restaurang i London, utöver det ska det lokala köket testas, samt den obligatoriska afternoon teatime som är bokat på Royal Garden Hotel i Kensington på fredagen.

Vill inte boka för mycket måste få tid att bara göra vad som faller mig in också.
Men ser med spänning och fasa fram emot denna resa och hur jag med min trasiga inbygda GPS ska kunna ta mig runt i stora London. Kommer jag att hitta hotellet, eller ens lämna flygplatsen?

Fortsättning följer...