Brevet

Flyttade det sista från den gamla lyan till den nya. En del sår revs upp när jag hittade en massa minnen bland alla böcker papper som skulle sorteras. Bilder på sonen dök upp lite då och då. Alla dokument från tingsrätten och famlijerätten låg helt plötsligt i mitt knä. Det var svårt att hålla tårarna borta när bunt efter bunt med bilagor skulle läggas i "sparas"-högen. Mitt i allt hittade jag ett brev jag skrivit till min son som jag aldrig har skickat, bara skrivit ut. Men jag ska renskriva det för hand och sedan skicka. Jag tror inte att han får läsa det men jag kommer att spara det för framtida bruk. 

"Älskade Wille!

Jag må finnas långt bak i dina tankar då tiden har fört oss längre och längre ifrån varandra, men jag finns och tänker på dig varje dag. Jag känner en stor sorg  över att inte ha kunnat se dig växa och utvecklas. Jag har saknat stunderna när du grät samt ditt smittande skratt som alltid fick mig att le. Jag har saknat din envishet, och när du blev arg när det inte gick som du ville eller när du fick en tillsägelse. Oavsett vad, så var jag med dig genom motvind och medvind och det kommer jag alltid vara, i ditt hjärta tills den dag då vi ses igen.

Jag är så stolt över att ha fått dig till låns min son. Jag är så stolt över att ha fått lära känna dig. Jag är så stolt för att du är du, och du ska alltid sträva efter att vara dig själv för du är värdefull precis som du är. Bry dig inte om vad andra säger. Följ bara ditt hjärta så vägleder det dig i alla framtida val. 

Närhelst du vill att våra vägar ska mötas kommer jag att möta dig och stå där med en öppen välkomnande famn. Du är min son och jag är din far. Det kan ingen ta ifrån oss.

Jag hoppas jag får uppleva sorgliga och glädjefyllda stunder med dig igen. Att jag får höra ditt smittande skratt som alltid får mig att le eller din envishet som är stark som synden. Jag hoppas jag får följa dig genom motvind och medvind, att jag får ha dig i knät och omfamna dig med en lång, varm och kärleksfull kram. 

Det må kännas långt emellan oss men vi går under samma sol, vi sover under samma måne och stjärnhimmel och vi finns i varandras hjärta.

Vi har förlorat många år tillsammans, men vi har många tomma blad att fylla tillsammans i framtiden." 

Kram

Pappa