Rom, Del 2, "Den med tuben"

3/3
Efter en god lunch på Arlanda bestående av pizza gick jag med tunga steg mot hotellet igen för att kolla om jag kunde checka in lite tidigare. Kvart i tolv fick jag så mitt rum på 10:e våningen.

Om jag vräkte ner alla kuddar och överkasst i sängen för att krypa ner under täcket och sova på den medhavda kudden som alltid följer med? Lika säkert som Påven är katolik. Jag vaknade vid kvart i sex på eftermiddagen och började så smått göra mig i ordning för middagen på Kitchen & Table på 12:e våningen där jag bokat bord. Därefter tittade jag på nya Beckfilmen på Cmore och bloggar lite innan jag gör mig redo för natten och drömmer om den goda frukostbuffén imorgon.

4/3
Vaknade innan klockan ringde och kände mig hyffsat utsövd om än lite trött. En varm dusch och sedan transport ner till frukostbuffén som väntade på mig. Kan inte säga att jag var superhungrig men fick i mig lite grann. Så får jag hoppas att jag står mig till nästa mål. 

Efter frukosten begav jag mitt terminal 5 för att möta upp min gode vän för att sedan checka in bagaget. Eftersom det inte var några problem i säkerhetskontrollen med tuben så lät jag den ligga i handbagaget. Men här på Arlanda blev det plötsligt ett problem. Den fick inte följa med utan fick stanna på lost and found tills vi kommer tillbaka och då får vi betala 60 kr för att hämta ut den. Surt.

Väl vid gaten väntade två timmars sittande innan det var tid för boarding. En halvtimme innan Take-off kommer flygbolaget på att det är fullbokat och börjar med att fråga vilka 30 som kan tänka sig att checka in sitt handbagage då allt inte kommer att få plats. Han ropade ut många gånger utan att någon reagerade, och mer och mer sammanbiten. Folk som redan stod i kö släppte inte förbi de som kunde tänka sig att checka in sitt handbagage, så de blev stående och ingen kom fram. Det faktum att ingen lyssnade på utropen där de vädjade att gå åt sida gör mig mörkrädd över människans egoism.

Vi blev ca 15 min försenade till take-off, men som min gode vän sa, det kör han igen.

Jag ogillar att flyga långt då det är så jäkla tråkigt och jag blir till slut rastlös. Jag startade datorn och började titta på Star Wars Episode II och efter en ca timme började magen värka så in i helvete och jag kunde till slut inte stå emot så jag var tvungen att resa mig, och då jag hade fönsterplats blir det ett litet projekt att komma ut då det involverar två personer till. När jag väl hade backat in på toaletten och skulle sätta mig ner ser jag att det är blod på ringen så jag får börja med att försöka sanera i en trång toalett. Det krävdes lite logistik för att få det att fungera. Känsliga läsare kan nu snabbt gå till nästa stycke. Därefter började tömningen av tarmen. Det var lite som om man har hållit sig hela dagen för att kissa och kommer hem och det aldrig tar slut. Lite så var det här med nummer två. Jag tänkte i min stilla ensamhet att snart är väl skålen full och det var minsann inte långt ifrån. Det krävdes tre spolningar och ingen toaborste, så jag fick använda toapapper för att gnida rent i skålen och sedan spola en fjärde gång. 

Väl tillbaka på min plats väntade ca 45 minuter innan vi skulle landa. Vilket gick bra, piloten hade rätt hög hastighet vid landning och landningsbanan var lika jämn och fin som en skogsstig. Det skumpade bra och länge innan vi till slut kom fram till gaten. Vi hade sedan tur med bussen till Rom som var försenad precis som vi var. Annars hade vi fått vänta en timme till nästa. 

Hotellet låg bara några minuter från stationen där vi blev avsläppta. Hotel Giogina är ett tvåstjärnigt hotell i engelsk stil. Det fanns bara två vägguttag i rummet. Ett utanför toaletten som bara hade spänning och lampan inne på toaletten var tänd, så den fick vara tänd hela natten och ett annat som TV:n var inkopplad i. Som tur var hade min gode vän en förlängningssladd med sig så han kunde koppla in vad han behövde. Jag tog uttaget vid TV:n. 

Sängarna var trots att jag hade ringt hit i förväg bäddade som en dubbelsäng med kingsize täcke bestående av lakan och filt. Så vi tog varsitt lakan och delade på sängarna. Jag vek lakanet på mitten och lade filten ovanpå för att jag inte skulle ha den direkt på huden och kröp in som i en sovsäck. Imorgon skulle de vaska fram fler lakan till oss. Killen i receptionen var ensam och kunde inte hjälpa oss med det. 

Elementet stängdes av och fönstret öppnades och det blev riktigt svalt och skönt på rummet. Lite för svalt för min gode vän kanske, men han sover nog gott inatt. 

Over and out!