Livet

Livet
Livet

BIlder

söndag 13 augusti 2017

Gotland, dag 9 "Den med säkerhetskontrollen"

Idag vaknade jag vid halv sju och duschade och gjorde mig iordning, packade det sista och plockade fram frukost. Mor mådde något bättre idag, men var självklart trött efter febern. Klockan 10 skulle vi lämna stugan så vi hjälptes åt för att packa det sista och för att tömma stugan. Vi fick lämna kvar vårt bagage i garaget under dagen så vi slapp ha det liggandes i bilen om vi skulle ställa bilen i stan eller något sådant vilket säkert hade lockat tjuvar i onödan. Städninga ingick visst i hyran av stugan och det konceptet gillade vi verkligen idag, då varken jag eller mor var särskilt sugna på just detta moment.

Efter att vi hade tömt stugan gick vi ner till Kneippbyn och spelade lite golf och fikade sedan efter att vi hade spelat. Jag vann denna gången och det kändes skönt att för en gång skull vinna något.
Vi åkte sedan in till stan för att äta lite lunch och tog oss sedan till Almedalen så barnen kunde leka av sig där lite innan vi tog oss till flygplatsen.

När vi kom till flygplatsen släppte jag av systerbarnen, mor och packning och körde sedan hyrbilen till anvisad parkerningsplats och mötte sedan upp. Jag gick förbi terminalen för ankommande där hyrbilsföretagen har sina bås, funderade på om jag skulle gå in där först med nyckeln men bestämde mig för att möta upp mor och barnen vid packningen och checka in först och sedan lämna nyckeln.
Väl vid säkerhetskontrollen, som jag av någon anledning aldrig bara kan gå igenom utan diverse incidenter, lastar jag upp mina saker i en back i vanlig ordning, bältet åker av och fickorna töms och innehåller i fickorna läggs också i lådan. Stoppar handen i sista fickan och får upp bilnyckeln till hyrbilen och säkerhetsvakten säger att jag kan springa bort och lämna den och jag hör hur mor frågar om hon kan gå igenom och det kunde hon, så hon tog barnen och mitt och hennes handbagage och slängde upp på bandet. Jag rör mig snabbt mot ankomsthallen och väl där är båset tomt, och ingenstans där jag kan lägga nyckeln. Jag ser ett visitkort och tar det i handen och stoppar den andra handen i fickan för att ta upp telefonen, men där var ingen telefon. Den låg i backen som mor tagit igenom säkerhetskontrollen. SÅ jag kan inte ringa biluthyrningsföretaget då jag saknar telefon och när jag frågar personer står runtomkring om den kan ringa numret på visitkortet då min telefon har passerat säkerhetskontrollen tittar de frågande på mig och ryggar tillbaka och säger nej.

Så jag går tillbaka till säkerhetskontrollen och vakten där säger att hon kan lämna nyckeln sen åt mig så kan gå igenom bågen. Men den piper i vanlig ordning och jag får tömma mina fickor igen, och visst låg där en guldpeng och mina opiater låg i en annan ficka, så jag fick lägga det i en liten korg och gå igenom igen. Jag vet inte hur andra reagerar men jag blir sjukt stressad och nervös när det inte går som jag har tänkt mig och det faktum att jag blir ett skådespel för andra resenärer.
Jag plockar åt mig mina saker i korgen och det som mor höll i handen av det som låg i korgen i första omgågen när jag fick springa därifrån och sedan gick vi och satte oss i väntrummet vid gaterna. Efter en stund inser jag att jag inte hittar boardingcarden och frågar om mor har dom, men hon sa, när dom har du. Tänkte var fan har jag lagt dom då? Gick tillbaka till säkerhetskontrollen och letar frenetiskt och hittar dom ovanför en soptunna och säger tyst för mig själv, att måtte vi komma hem snart.

Flygbuss och stadsbuss klaffade perfekt när vi väl ankom Sturup och nu är jag äntligen hemma och kan vila. Jag har sjukt ont och tänker att jag nog får stanna hemma imorgon från jobbet, eventuellt uppsöka vård igen, och kanske överväga en operation av hemorrojden om det inte blir bättre snart.

Summeringen av resan är nog att det är en fantastisk ö som bara måste upptäckas. Jag har mycket kvar att se och många medeltidsveckor att uppleva framöver och ska absolut dit igen. Jag kan inget annat än att rekommendera dig att åka dit. Du blir inte besviken, skulle kanske vara kostnaden, men det kan man ganska snabbt förbise och oftast har ön mer soltimmar än fastlandet, vi har haft en solig vecka och har haft tur med vädret när vi har åkt tidigare också.

Jag och hemorrojden tackar för oss!




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar